Helgens festande ger mig bara ångest när jag tänker på det, jag gjorde inte något dumt egentligen men allt känns bara så fel dagen efter. När jag är full så känns allt bra och man får hopp om att det blir bättre i framtiden, men vad har jag för liv att se fram emot? Jag orkar inte anstränga mig i skolan, jag kan men jag har ingen motivation, det känns så meningslöst. Mina betyg lär vara usla och vad har man för framtid då, ingen lär ju vilja ge mig jobb.
Morsan och farsan fattar ingenting jag tror inte ens att de bryr sig längre, De vet ju inte ens om hälften av vad jag gör, jag vet inte ens om pappa vet om att jag dricker, men hur kan han ha missat det när jag tömt barskåpet? De vet om att jag röker eftersom de har kommit på mig ett par gånger men de skäller inte ens längre och morsan skrattar bara åt mig när jag är bakis…
Fy fan vilket liv man lever egentligen, hur kan alla bara stå där och titta på. Jag önskar att jag hade en riktig familj där mamma och pappa skulle bry sig.
(OBS: Detta är en fiktiv blogg.)
Fy vad jobbigt.
SvaraRaderaDet är underbart i stunden att vara påverkad av något och inte behöva oroa sig för sina problem.
Och att familjen inte längre orkar bry sig om vad man gör, gör inte saken lättare..
Vill du hamna på t.ex fosterfamilj ? =)
kom precis in påå din blogg genom spotlighten .
SvaraRaderajag tänker lägga till dig på bloglovin direkt, och nu ska jag sätta mig o läsa igenom alla dina inlägg ( nästan iallafall )..
det låter inte bra det du skrev i inlägget att dina föräldrar inte bryr sig osv ..
jag känner samma sak ibland ..
ha en bra dag
kram / tezzih